Johannesbloggen kap 19

Det är fullbordat! I förnedringens ögonblick, till synes besegrad, bland förbrytare, förkastad och förnekad av de som han sa sig komma för att rädda, så låter Jesus oss genom tro ord förstå att det på intet sätt är ett nederlag, det är fullbordat. Gud har fullt ut burit det som bara vi borde men som bara han kunde, inte bara istället för oss utan i vårt ställe.

Profetorden från Jes 53:5 berätta för oss vad som händer och att det inte alls är en slump utan en del av Guds nådefulla frälsningsplan för den här världen. ”

”Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.”

Jesus själv gestaltar vad han predikat för sina lärjungar, ”om inte vetekornet faller i marken och dör förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt”  När Jesus dör är det inte slutet utan början, det ensamma kornet uppstår med liv i överflöd, och hans död blir liv för oss, i dopet får vi del av både Jesus död och uppståndelse och rom. 6:3-11 berättar:

Rom 6:3 Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död?  Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.  Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad från synd. Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom. Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud. Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.

Det är fullbordat!

………………………………………………………………………………………………………………………………..

Joh 19:1 Då tog Pilatus Jesus och lät gissla honom.
Joh 19:2 Och soldaterna flätade en krona av törne och satte på hans huvud och klädde honom i en purpurröd mantel.
Joh 19:3 De gick fram till honom och sade: ”Var hälsad, judarnas konung”, och de slog honom i ansiktet.
Joh 19:4 Pilatus gick ut igen och sade till dem: ”Se, jag för ut honom till er, för att ni skall förstå att jag inte finner något brottsligt hos honom.”
Joh 19:5 Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och purpurmanteln. Pilatus sade till dem: ”Se människan!”
Joh 19:6 När översteprästerna och deras tjänare fick se honom, skrek de: ”Korsfäst! Korsfäst!” Pilatus sade då till dem: ”Ta ni och korsfäst honom! Jag finner honom inte skyldig.”
Joh 19:7 Judarna svarade: ”Vi har en lag och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds Son.”
Joh 19:8 När Pilatus hörde det, blev han ännu mer förskräckt,
Joh 19:9 och han gick tillbaka in i pretoriet och sade till Jesus: ”Varifrån är du?” Men Jesus gav honom inget svar.
Joh 19:10 Pilatus sade till honom: ”Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?”
Joh 19:11 Jesus svarade: ”Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större skuld.”
Joh 19:12 Från det ögonblicket försökte Pilatus frige honom, men judarna skrek: ”Friger du honom är du inte kejsarens vän. Var och en som gör sig själv till konung sätter sig upp mot kejsaren.”
Joh 19:13 När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på domarsätet, på den plats som kallas Lithostroton, på hebreiska Gabbata.
Joh 19:14 Det var påskens tillredelsedag, omkring sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: ”Här ser ni er konung!”
Joh 19:15 De skrek: ”Bort med honom, bort! Korsfäst honom!” Pilatus frågade: ”Skall jag korsfästa er konung?” Översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan konung än kejsaren.”
Joh 19:16 Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas. De tog Jesus med sig.
Joh 19:17 Och han bar själv sitt kors på väg ut till den plats som kallas Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata.
Joh 19:18 Där korsfäste de honom, och tillsammans med honom två andra, en på var sida och Jesus i mitten.
Joh 19:19 Pilatus hade också låtit göra ett anslag som sattes upp på korset. Där stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.”
Joh 19:20 Det anslaget läste många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska.
Joh 19:21 Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: ”Skriv inte judarnas konung, utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung.”
Joh 19:22 Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”
Joh 19:23 Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade dem i fyra delar, en åt varje soldat. Också livklädnaden tog de. Men den var utan sömmar, vävd i ett enda stycke, uppifrån och ända ner.
Joh 19:24 Därför sade de till varandra: ”Vi skall inte skära sönder den utan kasta lott om vem som skall få den.” Ty Skriften skulle uppfyllas: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. Så gjorde nu soldaterna.
Joh 19:25 Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala.
Joh 19:26 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ”Kvinna, se din son.”
Joh 19:27 Sedan sade han till lärjungen: ”Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig.
Joh 19:28 Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: ”Jag törstar.”
Joh 19:29 Där stod ett kärl fullt med ättikvin, och de fäste en svamp fylld med ättikvin runt en isopstjälk och förde den till hans mun.
Joh 19:30 När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: ”Det är fullbordat.” Och han böjde ner huvudet och gav upp andan.
Joh 19:31 Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten – det var nämligen en stor sabbatsdag – bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort.
Joh 19:32 Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med honom, först på den ene och sedan på den andre.
Joh 19:33 När de därefter kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben,
Joh 19:34 men en av soldaterna stack upp hans sida med sitt spjut, och genast kom det ut blod och vatten.
Joh 19:35 Den som har sett detta har vittnat för att också ni skall tro, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.
Joh 19:36 Ty detta skedde för att Skriften skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom.
Joh 19:37 Och ett annat skriftställe säger: De skall se upp till honom som de har genomborrat.
Joh 19:38 Josef från Arimatea, som var en Jesu lärjunge i hemlighet, av rädsla för judarna, bad därefter Pilatus att få ta ner Jesu kropp. Pilatus tillät det, och Josef gick därför och tog hans kropp.
Joh 19:39 Även Nikodemus kom dit, han som första gången hade kommit till Jesus om natten. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe, omkring hundra pund.
Joh 19:40 De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsammans med de välluktande salvorna, enligt begravningsseden bland judarna.
Joh 19:41 Intill den plats där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav, där ännu ingen hade blivit lagd.
Joh 19:42 I den lade de Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag och graven låg nära.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>