Johannesbloggen kap 11

Berättelsen om Jesus och Lasarus sätter ingång mycket i oss som läsare, för mig blir tre saker levande:

1) Vi ser inte allt vad Jesus ser. Där vi ser sorg och död, Lasarus kropp hade till och med börjat lukta, döden hade ett till synes obrytbar grepp om honom. Då säger Jesus ”Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom.” Jesus ser inte mörker och död, Jesus är ljuset som kommer för att väcka upp den som sover, även om vi andra bara ser död.

2) Jesus känner med oss. Jesus är känslomässigt engagerad i vår värld, han kan känna och uppleva vad vi går igenom, och han möter oss där vi är. Jesus blir upprörd i mötet med de som inte tror på honom, men han ger inte upp om dom utan gör ett tecken och de börjar tro.

3) Gud besegrar döden, och vi får sätta vår tro och tilltro till honom. Dialogen mellan Jesus och Marta är intressent. Jesus- ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”  Marta- svarade: ”Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.”  Frågan är inte om Marta kan tro på ett uppväckande av hennes bror, eller om hon har tro för ett tecken, utan om hon har tro på Jesus. Det hade hon och Lasarus kom ut ur graven på Jesus uppmaning.

………………………………………………………………………………………………………………………………..

Joh 11:1 En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde.
Joh 11:2 Det var Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och det var hennes bror Lasarus som var sjuk.
Joh 11:3 Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: ”Herre, den som du har kär ligger sjuk.”
Joh 11:4 Jesus hörde det och sade: ”Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den.”
Joh 11:5 Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus.
Joh 11:6 När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han två dagar där han befann sig.
Joh 11:7 Därefter sade han till sina lärjungar: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen.”
Joh 11:8 Lärjungarna sade till honom: ”Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen.”
Joh 11:9 Jesus svarade: ”Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus.
Joh 11:10 Men den som vandrar om natten snavar, därför att ljuset inte finns i honom.”
Joh 11:11 Sedan han sagt detta tillade han: ”Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom.”
Joh 11:12 Då sade lärjungarna till honom: ”Herre, sover han, så blir han frisk.”
Joh 11:13 Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn.
Joh 11:14 Nu sade Jesus helt öppet till dem: ”Lasarus är död.
Joh 11:15 Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.”
Joh 11:16 Thomas, han som kallades Tvillingen, sade då till de andra lärjungarna: ”Låt oss gå och dö med honom.”
Joh 11:17 När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven.
Joh 11:18 Betania låg nära Jerusalem, ungefär femton stadier därifrån.
Joh 11:19 Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror.
Joh 11:20 När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma.
Joh 11:21 Marta sade till Jesus: ”Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött.
Joh 11:22 Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om.”
Joh 11:23 Jesus sade: ”Din bror skall uppstå.”
Joh 11:24 Marta svarade: ”Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen.”
Joh 11:25 Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
Joh 11:26 och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”
Joh 11:27 Hon svarade: ”Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.”
Joh 11:28 Då hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade till henne: ”Mästaren är här och kallar på dig.”
Joh 11:29 Så snart hon hörde det, reste hon sig och gick ut till honom.
Joh 11:30 Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom.
Joh 11:31 Judarna som var hemma hos Maria och tröstade henne, såg att hon hastigt reste sig och gick ut. De följde då efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där.
Joh 11:32 När Maria kom till den plats där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sade till honom: ”Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött.”
Joh 11:33 När Jesus såg att hon grät och att judarna som följde med henne grät, blev han häftigt upprörd
Joh 11:34 och frågade: ”Var har ni lagt honom?” De svarade: ”Herre, kom och se.”
Joh 11:35 Och Jesus grät.
Joh 11:36 Då sade judarna: ”Se, hur han älskade honom!”
Joh 11:37 Men några bland dem sade: ”Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha hindrat att Lasarus dog?”
Joh 11:38 Jesus blev åter häftigt upprörd och gick till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen.
Joh 11:39 Jesus sade: ”Tag bort stenen!” Den dödes syster Marta sade till honom: ”Herre, han luktar redan, det är fjärde dagen.”
Joh 11:40 Jesus sade till henne: ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?”
Joh 11:41 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: ”Fader, jag prisar dig för att du hör mig.
Joh 11:42 Själv vet jag att du alltid hör mig, men för att folket som står här skall tro att du har sänt mig bad jag denna bön.”
Joh 11:43 När han hade sagt det ropade han med hög röst: ”Lasarus, kom ut!”
Joh 11:44 Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: ”Befria honom och låt honom gå.”
Joh 11:45 Många judar, som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom.
Joh 11:46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort.
Joh 11:47 Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: ”Vad gör vi? Den här mannen gör många tecken.
Joh 11:48 Om vi låter honom hålla på så här, kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.”
Joh 11:49 En av dem, Kajfas, som var överstepräst det året, sade till dem: ”Ni förstår ingenting.
Joh 11:50 Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör i folkets ställe än att hela folket går under?”
Joh 11:51 Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket.
Joh 11:52 Ja, han skulle inte bara dö för folket utan också för att samla och förena Guds kringspridda barn.
Joh 11:53 Från den dagen överlade de om att döda honom.
Joh 11:54 Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan begav sig bort därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim. Där var han tillsammans med sina lärjungar.
Joh 11:55 Judarnas påsk var nära, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig.
Joh 11:56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod på tempelplatsen: ”Vad tror ni? Kommer han inte alls till högtiden?”
Joh 11:57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning om att den som visste var han fanns skulle tala om det, så att de kunde gripa honom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>